Dagbok
Dagboken

130116
Ja då har man blivit med hund igen. Trodde skulle klara oss utan, men ack vad jag bedrog mig. Det är en pojke på snart 4 år och en blandning  av Bouvier och Berner sennen. Han heter Zorro.  Han är ganska ny hos oss, vi hämtade honom i måndags. Men vi har träffats vid några tillfällen innan dess. Hoppas att allt kommer att gå bra...men det känns så. Verkar som han redan gjort sig hemmastadd. Vi är ju inga noviser direkt när det gäller hundar, eftersom vi haft hundar i över 20 år. Och stora hundar. Det som nu skiljer är att det är en helt annan ras. Hoppas att han kommer att bli oss lika trogen som dom andra hundarna varit. Och framförallt så hoppas jag att han kommer att hålla sig frisk och få ett långt och bra hundliv tillsammans med oss./Eva-Lena

130107
Fick idag ett brev på posten från en kär gammal vän. Däri låg en vacker dikt. Som jag här kommer att skriva i dagboken. Tack Gittan för den...så vacker,så vacker.

    Det finns en bro som förbinder Himlen och Jorden
Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många färger.

Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt, friskt gräs.

 När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats.
Där finns alltid mat och vatten, och varmt vårväder.
De gamla och svaga djuren blir unga igen.
De som blivit skadade blir hela igen.
De leker med varandra hela dagarna.

Men det finns en sak som saknas.
De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på jorden. Så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp. Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.

Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.

Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas!

121226
Har haft Kingenvovven här några timmar på eftermiddagen. Hämtade honom klockan ett för att ta med honom på långpromenad. Sedan fick han följa med hem till oss fram till klockan nitton, då matte Karina hämtade honom. Man känner sådan lycka och det är rena "medicinen" för mig att få ha honom hos oss. "Tänk om han vore våran". Han är så underbar. Hur ska man klara sig utan, när man älskar djur så mycket som jag gör och har haft djur i nästan hela sitt liv. Det är fruktansvärt den dagen man måste ta bort dom. Men på nåt konstigt vis glömmer man det hemska. Man vet ju att dom ger en så mycke lycka och kärlek under den tid man får ha dom. Ingen kan någonsin ersätta Jacken för han var någonting speciellt, mer än någon annan. /Eva-Lena

121225.
Juldagen och lugnet har lagt sig. Hannu och jag sitter vid varsin dator. Jag på hemsidan och Hannu spelar mahjong.
Känner ingen glädje, saknaden efter vovve är alldeles för stark. Brukar få låna dotterns lilla hund ibland och då känner man sådan lycka och glädje för en stund. Lilla Kingen. Men just den där saknaden av en egen vovve att få ha hos sig/ Eva-Lena

121224
Och tomten kom

121224.
Och Julafton.
Julefrid och julefröjd, familjen samlad. Barn och barnbarn och julklappar som öppnas av de förväntansfulla både barn och barnbarn. En stund som får en att glömma för en stund 

121216.
Jobbigt och ledsamt. Man mår jättedåligt. Hur kan denna fyrbenta varelse fattas oss mer än något annat. Denna otroligt snälla, kärvänliga underbara Jacken som fick somna in alldeles för tidigt. Han är den bland alla tre hundar vi haft som man saknar allra mest. Ingen kan någonsin ersätta Jacken. Den trognaste vän man kan tänka sig. Jag för min del vet inte hur jag ska klara av ett liv utan hund. Jag älskar hundar, dom ger en så mycket glädje. Visst är man bunden som hundägare, men det är ett val man gör i livet. Man kan inte resa utomlands t.ex. Men det har aldrig intresserat oss förrut, så varför skulle det göra det nu. 
Det är jättesvårt den dagen man måste ta det beslut att dom måste somna in. Men oftast utsätter man sig för samma sak igen, för man vet att dom ger en sådan glädje i många år om dom får vara friska. Nu har ju vi haft oturen att Jacken fick somna in i "sin bästa" ålder. Men han var ju sjuk. Har man tur  så kan man ha en hund i 13 år. Precis som vi hade med första settern samantha som blev 13 1/2. Vi har haft hund i över 20 år...och det är så svårt att vara utan...ingen kan någonsin ersätta jacken, men kanske någon annan kan ge oss glädje och villkorslös kärlek igen.../eva-lena

121213.
Hur mycket ska en människa orka egentligen, det kan man fråga sig. Har varit alldeles för mycket på senare tid.
 
Idag är ingen rolig dag. Vår goa underbara Jackenvovven har somnat in för gott, bara 7 år. Igår kväll började han blöda från båda näsborrarna. Blödde ner halva huset och halva vår dubbelsäng. I morse ringde jag till Karlskoga Djurklinik där man vårdat Jacken tidigare. Vi skulle komma in direkt. Han hade feber när vi kom in och blödde kraftigt från nosen. Man beslutade att göra en röntgen på honom, där visade det bl.a att hjärtat var förstorat och en stark misstanke av tumör på både mjälte och lever. Ingen bra prognos. Vi väljer då att låta honom få somna in. Ett "lätt" beslut men ett mycke svårt beslut om ni förstår. Nu kommer det aldrig mer att möta oss en leende överlycklig hund när vi kommer hem. För smilade var just vad Jacken gjorde. Han drog upp hela vänstra sidan av läppen och visade  garnityret när han mötte oss. Han var också vår stora tröst när vi fick ta bort både Paloma och Mollakissen. Han var faktiskt något mer än "bara" en hund. Vem ska nu trösta oss...
Allt känns så svårt och sorgligt. Men som hundägare måste man först och främst tänka på den sjuka hunden och inte vara egoistisk och tänka på sig själv...Men det är inte lätt ska ni veta...det krävs en otrolig styrka.
Nu finns Jacken vid regnbågens slut och har återförenats med både Paloma och kissen Molla. Vila i frid lilla Jacken..vi älskar dig och saknar dig.

120409. Snöat på morgonen, inget som lagt sig. Ca 4 grader varmt. Ledig dag idag efter att ha jobbat hela helgen./ Eva-Lena

120405. Jacken har varit till veterinären idag och opererat bort en hudtumör. Den skickades på analys för att kolla så den inte var elakartad. Får svar om ca 2 veckor. Bara att hoppas på det bästa/ Eva-Lena

Fredag 111118
Ett år av saknad av vår goa Paloma som då fick lämna jordelivet efter svår sjukdom.
Annars så är det en snöfri november och plusgrader, konstigt.
Mig kvittar det,besväras inte så mycket av mörkret. Man får tända ljus och belysningar på utsidan

måndag 111031
Idag har Jackenvovven ont och är stel, svårt att röra sig. Har blivit under dagen. Hoppas det ger med sig när han fått tagit det lite lugnt och vilat, att han mår bättre i morgon. Annars vet jag inte vad.
 Eva-Lena

lördag111022
Har varit på kalas hos morfar, alltså min far. Smörgåstårta, tårta och några trevliga timmar tillsammans med familjen.
Eva-Lena

Fredag 111021
En kall morgon med ca 4 minus. Ganska vackert med de frosttäckta träden och gräset. Mycket halt på asfalten under morgonpromenaden med Jacken, fick hålla oss på grusvägar. Annars går det sin gilla gång...skapligt med Jacken, men lite stelt. Verkar dock inte ha ont. Snart dags att sätta på honom det varma sköna täcket så han håller sig varm om höfter och rygg. Eftermiddagsskift väntar, börjar kl 13.
Eva-Lena

Torsdag 111006.
Jaha, idag hotades det med rikligt med regn. Så fel så fel. Har varit riktigt skapligt.
Ja annars då....Ja jag vet inte riktigt vad jag ska säga...saker vill sig inte riktigt väl för oss, angående djur.
Som jag berättat tidigare så hade vi först en Irlänsk settertik samantha 1991-2004. När hon var 4 år fick hon sköldkörtelsjukdom och fick äta levaxin så länge hon levde.
Sen hade vi Paloma som blev sjuk i curshings syndrom och fick somna in för tidigt. Och så katten...men hon var ju visserligen frisk hela livet ända till hon blev akut sjuk 13 år gammal.
Och nu våran Jacken 6 1/2 år.
Han har ju haft ont i sin bakdel till och från under ett år ungefär. Men i måndags kväll hade han så ont så han skrek. På tisdagen fick vi åka till veterinär i Karlskoga. Man röntgade hans höfter och rygg. Det konstaterades då att han har svår artros på bägge höfter, plus spondylos, dvs en ryggförändring som orsakas av inflammation i diskernas yttre zon. Den medför pålagringar framförallt mellan och under kotkroppar, så att benbryggor bildas. Pålagringarna kan bli så stora att det helt överbygger ett kotmellanrum.När spondylosen växt klart och stelnat brukar den inte längre orsaka så mycket smärta. Man kan säga att hunden blivit "stelopererad", med sämre rörlighet som följd. Och detta håller snart på att ske med Jacken.
Han kommer fortsatt att kunna ha ett bra liv, med sprutor var tredje eller var sjätte månad. Inflammationsdämpande och smärtstillande medicin dagligen. Glucosamin och fiskolja att ha i maten dagligen. Han kommer gradvis att försämras, men man kan inte sia om hur lång tid det kommer att ta. Han kan ha många år kvar "innan".
 Jag har ju svårt att tänka mig ett liv utan hund när den dagen kommer...men jag tror inte det kommer att bli någon mer den dagen Jacken är borta.
Eva-Lena

Söndag 110918
Ett tag sen sist. Idag grått och småregn, 10+. Hösten har gjort sitt intåg. Annars? Ja, jag börjar återhämta mig efter efter en operation jag gjorde den 22/8. Hysterektomi. Har varit sjukskriven sen dess och är det fortfarande. Känns skönt att man börjar känna sig något sånär som folk igen. Saknaden efter Paloma och kisseMolla är forfarande stark. Skönt att man har Jackepojken, vår lilla goding. Ska bli skönt när man kan gå ut med honom på promenader igen. Är Hannu som fått sköta den saken helt och hållet eftersom man måste vara försiktig med hundpromenader efter en så pass omfattande operation. I eftermiddag blir det till att åka till mor och far på söndagsfika./ Eva-Lena

söndag 31/7-2011.
Varmt och soligt denna dag också...skulle bli regn hela helgen...men så fel dom hade...har varit jättesoligt och "varmt".
I måndags kom vi hem från Härjedalen..där vi tillbringade 4 regniga dagar..synd det ska vara fint när man är där. Mygg och knott fanns det till f.........e. Gick knappt att vistas ute.
Ja ja nu är man hemma igen i alla fall och det är jätteskönt
.

söndag 110605
Egentligen känns allt en aning konstigt. Som en sorts dröm...men allt är verklighet. Den 18nov 2010 fick vi ju ta bort vår irlänska settertik Paloma som var mycket sjuk. Jacken vår irlänska setterhane på sex år saknade henne till att börja med...Alltid när man kom hem från jobbet så sprang han och hämtade henne för att tala om att nu är matte hemma...Men allt gick förvånansvärt bra...han verkade inte sörja henne allt för mycke. Så gick det en tid...ända fram till lördag den 21maj...då blev plötsligt vår nyss 13 år fyllda kisse akut mycket sjuk och fick somna in hos veterinären...Jacken verkar sakna henne och letar ofta efter henne...var har Molla tagit vägen - undrar han. Det verkar som han känner sig lite ensam.
Molla kom till oss som en liten kattunge en sommardag 1998. Då hade vi vår gamla Irländska settertik Samantha. Hon var en mycket snäll och och lättsam katt. Vi ville inte ha henne springande ute utan vi lärde henne att gå i sele och det gick jättebra. Men så gick det några år och vi tyckte att hon kunde få friheten att gå ut som hon själv ville. Det var inga problem...hon gick knappt från tomten under alla år.
År 2004 då Molla var 6 år så var jag iväg och allergitestade mig. Allergisk mot katt, björk, timotej och mögel...svår allergi mot katt. Men vi kunde inte förmå oss till att göra oss av med Molla. Jag käkade allergitabletter året runt och det fungerade förvånansvärt bra med Molla ändå trots min svåra allergi. Hellre snorig och rödögd än att må psykiskt dåligt.
Vi sa att Molla får finnas kvar hos oss så länge hon lever. Hon var en mycket social och kärvänlig katt och gjorde allt hon bara kunde för att visa oss hur mycket hon älskade oss. Och nu är hon borta och vi saknar henne så det gör ont. Finns ingen katt i hela världen, som våran Molla/Eva-Lena

Torsdagen den 18/11.2010.
Ja idag mår man inte så där jättebra. Vår Vovve Paloma har nu somnat in för gott. Natten som var hade varit jättejobbig för henne. Kanske ska förklara från början.
Paloma har inte varit så frisk de senaste två åren. Började med att hon fick en jättesvår allergi mot dammkvalster och förrådskvalster. Fick äta kortison och många kurer med pencillin. Så småningom blev hon sämre och sämre och utvecklade en sjukdom som heter Cushings sjukdom. Vilket innebär att binjurarna produserar för mycket kortison.
den ökade kortisolnivån i blodet verkar systemiskt på hela organismen och till sjukdomens symtombild hör ökad törst och urinproduktion, ökat bukomfång, trötthet, flåsig andning, hudförändring medsymmetriskt håravfall och svårläkta hudsår samt svag muskulatur, utebliven löpning....Hon blev sämre och fick vätska i lungorna som föranledde till andningsvårigheter och mycke segt slem i luftvägarna som gjorde att hon knappt fick luft. Natten som var var som sagt var väldigt jobbig för henne och vi trodde hon skulle kvävas till döds. Hon fick somna in lugnt och stilla i soffhörnan i hemmets lugna vrå. Vi saknar och sörjer  vår goa Paloma...men trösten i allt elände är vår andra hund Jacken

Torsdag 5 februari

Idag har vi varit på 30-årskalas. det var Roger som fyllde. Tårta fick vi

Fredag den 6 februari 2009


Har varit ute och pulsat i snön med hundarna. Har kommit en hel del snö. Just nu hållar jag på med vår hemsida. Det tar en hel del tid innan den blir färdig.

Torsdag den 12 februari 2009

Har varit ledig från jobbet idag. Skööönt att vara ledig en dag emmellanåt. Jag själv håller på med hemsidan. Gubben och Jacken och katten ligger i soffan och tittar på tv. Paloma ligger i dubbelsängen inne i sovrummet hos mig.

Onsdag den 4 mars 2009

Idag är vädret ganska grått och tråkigt. Temperaturen ligger på +2,9 och klockan är 9.30. Idag blir det till att gå till tandläkaren. Tappade en plomb och bitar av tanden i förrgår kväll. Det är bara problem med tänder. Jobbar eftermiddag idag. Börjar klockan tre. Hoppas bedövningen har släppt då
Eva-Lena

tisdagen den 17/3-09

Har jobbat hela dagen 7-15.30. Har varit soligt idag men blåsigt. Egentligen ingen vidare värme. Känner mig väldigt trött. Har gjort det en längre tid. Kan det vara för att det har varit så dåligt med sol. Hannu har varit ute med hundarna. Idag var det duschen som gällde, börjar bli skitigt på vägarna och då blir hundarna skitiga. Snart dags att titta på bygglov. Sen blir det väl fortsatt tv-tittande innan det är dags att gå och sova nåra timmar, innan det är dags för jobbet igen.

                                            Eva-Lena

Tisdag den 31 mars

Hej vejs i lingonskogen!
Var ett tag sen jag skrev i dagboken. Har liksom inte blivit av. Våren börjar ge sig lite till känna.Det har varit +7 grader idag. Helgen som gått har varit lite kaotisk. Min yngsta dotter med pojkvän och kompisar gick genom isen med skotrar sent i lördagskväll. Det var mycket dramatiskt men det slutade väl. Man kan säga att dom hade änglavakt.
                                         Eva-Lena

Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS